24 December
Julafton med hindrande julgransljus. - Nedräkningen är slut, och det kan inte bli bättre! Glatt kryper han ur bädden och ropar på Gumman, som kommer och hjälper honom med kläderna. Han kråmar sig framför henne och hon tycker, att hon har en rasande stilige make. ( I hemlighet tycker hennes man det också!)
När så allt är färdigt lindar Gumman kärvänligt armarna om Tomtens hals och skaldar högtidligt: "Du min lille Gubbe ska en nöt få att knäcka, en överraskning stor, som länge ska räcka....Min gåva tilldig jag vill ge, -vi som är två ska bli tre...."
Så smiter Gumman ut och lämnar kvar sin handfallne make. Ett lyckligt leende breder långsamt ut sig över skägget. "Jag tror bestämt att jag ska bli Tomtefar!" säger han rörd till julbocken. Han står länge och ser ut i fjärran och vad han tänker på vet bara han själv.
När Tomten fram emot kvällningen ger sig iväg ut i månskenet med sin säck och sin lykta, är det med extra spänst i stegen. Han går för att sprida glädje i hus och hem. "Finns här några snälla barn?"
En annan julnatt för länge länge sedan, i ett främmande land, handlade det också om ett barn. Det är därför man firar jul egentligen Men det är en annan historia.....
-Kanske berättar jag den för dig en annan gång.
Från mig till Er alla en riktigt God Jul!!
23 December
Dan före dopparedan! Idag får han sin efterlängtade kaffetår på sängen. Tomten myser i skägget och tycker att han är en lyckans julost, som har en så präktig Gumma. Han blåser på kaffet och dricker det förnöjt. "Gumman min", du och kaffebönan är de bästa bönor jag vet! Hans rara "böna" fnissar glatt.
Efter en titt ut genom fönstret föra att se hur julvädret artar sig, (Anders slaskar, julen braskar, du vet.." kånkar han fram julgranen där den ska stå. Han sätter ljushållare och ljus på plats och är noga med att få ljusen raka, så att de inte ska rinna. (Ingen grät ju när de stöptes heller! Man trodde nämligen att gråt vid stöpningen betydde rinnande ljus) Efter ljusen pyntar han med flaggband, halmsaker, kritkristyrer med bokmärken, julgranskarameller och pepparkakshjärtan. Som pricken över i sätts en stjärna i granens topp. Gumman kommer kånkande med julbocken och ställer honom bredvid granen, där han gör sig bäst, Färdigt!!
"Nu Gubbe lilla är det dags för julbadet" Gumman har kånkat in stora baljan och ställt den mitt på golvet. Tomten kliver försiktigt ur kläderna men blir plötsligt blyg. Det är ju kläderna som gör mannen - och luvan bara vägrar han ta av sig! Gumman som lagt fram både såpa och skurborste åt honom, döljer ett leende och går hänsynsfullt ut och stänger dörren efter sig. Snart hörs ljudlig sång innanför immiga rutor och såpvattnet kommer i ymniga floder forsande under dörren.
"Nu är det jul igen!!!!" Hoppas han blir renare än han sjunger!
23 December
Dan före dan, före dan före dopparedan! Idag är det vintersolståndet, den kortaste dan på hela året - eller längsta natten, vilket du vill. Tomten fundera; här gäller det att planera så bra det går, om man ska hinna med vad som finns kvar att göra före jul. Han går igenom sin minneslista: Maten, gröten, kakorna, godiset, granen, lutfisken, julölet, julklapparna, veden och julstädningen är avklarade. Tomten måste hämta andan; det är mycket för honom att hålla reda på!
Under lite pustande klätra han upp på vinden och kånkar ner julpyntlådan förtjust ser han på alla gamla saker som nu ska få komma till sin rätt igen.
"Oj vad du ser tilltufsad ut, din stackare" säger han glatt till halmbocken och knyter nya röda band runt hornen. Genast ser bocken lite gladare ut! Han polerar äpplena tillsammans med nötterna. Detta placeras på bordet där Gumman just lagt en fin duk, helgen till ära.
Tillsammans går de så ut i ladugården, där de hämtar var sitt fång halm som de breder ut på golvet i stugan. Detta gjorde man förr om jularna för att få det extra varmt och hemtrevligt, och ibland sov man i den mjuka halmen på julnatten. Allra sist sätter Gumman ett grenljus iden röda ljusstaken som placeras mitt på julbordet. En sån viktig uppgift anförtror han bara henne. Högtidliga till sinnes står de där i skymningen en stund, innan Tomten kliver ut i snön för att sätta julgranen på fot inför morgon dagen
Det börjar verkligen dra ihop sig!!
Närmar oss julen
Javisst nu när det nära. Men vilken dag vi haft vi som heter Ingelsson i efternamn. Tjejerna åkte ju i går till Åsele för att hämta hit Mamma. Det gick jätte bra för dom, igår. I dag gick det också bra men lite mindre bra. Vid en ordentlig sladd åkte de av vägen. Jaja det är ju sånt som händer i vinterväglag och ingen gjorde ju illa sig. Vad som var värre var ju att de inte visste riktigt vart de var så det var ju lite svårta att hjälpa dem. Men efter ett ganska långt tag så ordnade det sig. Vägarna där uppe är ju inte trafikerade som i stan så det är ju inte ofta det kommen nån bil. De stod väl där en timma ungefär och i Kramfors satt jag med mobil telefon och skulle försöka hjälpa dem *suck* men men allt gick ju bra och nu är de äntligen här välbehållna.
Tänk att varje jul har jag en förmåga att bli lite nostalgisk. Jag vet att jag fick samma känsla förra året. Nu har vi äntligen fått lite snö så det är i allafall vitt på backen, jag har min mamma här, Sofie är här, i morgon kommer Sara, men ändå känns det som det fattas massor. Nog är det skönt tycker jag att kunna sätta sig ner och kika igenom dessa fotoalbum, det blir en uppsjö av minnen för mig, att minnas många som som jag idag saknar jätte mycket, pappa, min bror tex Jag var helt enkelt tvungen att sätta ihop en liten minnes kavalkad.
Tänk att varje jul har jag en förmåga att bli lite nostalgisk. Jag vet att jag fick samma känsla förra året. Nu har vi äntligen fått lite snö så det är i allafall vitt på backen, jag har min mamma här, Sofie är här, i morgon kommer Sara, men ändå känns det som det fattas massor. Nog är det skönt tycker jag att kunna sätta sig ner och kika igenom dessa fotoalbum, det blir en uppsjö av minnen för mig, att minnas många som som jag idag saknar jätte mycket, pappa, min bror tex Jag var helt enkelt tvungen att sätta ihop en liten minnes kavalkad.
22 December
Dan före dan, före dan före dopparedan! Idag är det vintersolståndet, den kortaste dan på hela året - eller längsta natten, vilket du vill. Tomten fundera; här gäller det att planera så bra det går, om man ska hinna med vad som finns kvar att göra före jul. Han går igenom sin minneslista: Maten, gröten, kakorna, godiset, granen, lutfisken, julölet, julklapparna, veden och julstädningen är avklarade. Tomten måste hämta andan; det är mycket för honom att hålla reda på!
Under lite pustande klätra han upp på vinden och kånkar ner julpyntlådan förtjust ser han på alla gamla saker som nu ska få komma till sin rätt igen.
"Oj vad du ser tilltufsad ut, din stackare" säger han glatt till halmbocken och knyter nya röda band runt hornen. Genast ser bocken lite gladare ut! Han polerar äpplena tillsammans med nötterna. Detta placeras på bordet där Gumman just lagt en fin duk, helgen till ära.
Tillsammans går de så ut i ladugården, där de hämtar var sitt fång halm som de breder ut på golvet i stugan. Detta gjorde man förr om jularna för att få det extra varmt och hemtrevligt, och ibland sov man i den mjuka halmen på julnatten. Allra sist sätter Gumman ett grenljus iden röda ljusstaken som placeras mitt på julbordet. En sån viktig uppgift anförtror han bara henne. Högtidliga till sinnes står de där i skymningen en stund, innan Tomten kliver ut i snön för att sätta julgranen på fot inför morgon dagen
Det börjar verkligen dra ihop sig!!
21 December
Den här morgonen försöker Tomten hålla sig kvar lite extra länge i sängvärmen. Han hoppas förgäves att Gumman skall komma och bjuda honom kaffe på sängen. Trumpet får han masa sig upp utan. Lite håglöst klär han på sig, för idag väntar inte Tomtens favorit syssla precis
"Att hon alltid skall ta så hårt på det här med städning!" Visst tycker han om när det är rent och fint, men han misstänker att Gumman tycker att det är roligt, och det är ju att gå för långt! En liten kaffetår hade de hunnit med först, det är han säker på. Gumman skyndar förbi utrustad med hink och trasa och Tomten tar en kvast och lufsar efter. Hennes energi smittar i alla fall av sig och snart arbetar även hennes man så svetten lackar. Det dammas och putsas, sopas och fejas! Såpdoften kittlar i näsan och när allt är skinande rent känner Tomten hur julstämningen infinner sig. Han sätter sig ner vid fönstret och vilar en stund.
När han njutit färdigt av ordningen runt omkring sig, böjer han sig ner, tar av träskorna och tassar på strumpsock ut till Gumman. Hon fnittrar förtjust, när han gör en överdrivet flott bugning framför henne. Så valsar de ut på golvet, och i ett mellanting av hambo, polka och schottis dansar de in julen. Hade det funnits stickor och strån kvar , så hade de rykt, det är jag säker på !
20 december
Idag är vädret perfekt för en tur till skogen. Utrustad med yxa tänker sig Tomten ut i snön i ett särskilt ärende.
Han tittar tveksamt på den lille Grisen och dröjer kvar vid dörren.
"Kör till, du får följa med", beslutar han raskt. "Det är bra med skogsluft för en stugsittare som du!".
Grisen skuttar lyckligt efter honom och snart försvinner de mot skogen med kälke och yxa.
"Julgransletardags" är va det är! En del granar är för stora, anddra för små, somliga för täta, andra för glesa - som alltid med andra ord. Av lille Grisen har han inte mycket hjälp att hämta.
''Han har inga åsikter alls utan bökar bara glatt runt i snön efter något gott att äta. "Hallå där, lite koncentration, om jag får be" bannar Tomten strängt. "Vi har ett arbete att uträtta här, om det är bekant?".
Liksom tidigare år tröttnar Tomten snart på att leta och sänker kraven rejält. Han fastnar för den gran han tittat på allra först och ser nu tydligt, att detta är precis den gran han sökt efter hela tiden. Skönt, då fick han detta uträttat som han skulle!
Så bär det av hemåt igen. Trötta, men med friskt röda kinder, kommer de hem till Gumman. Hon slår ihop händerna av förtjusning vid åsynen av årets julgranskandidat. Det gör hon förresten alltid och Tomten svara som vanligt:
"Har man bara julgransögonen med sig, så hittar man den direkt!"
19 December
Varje morgon när Tomten vaknar, så har redan Gumman varit på benen ett bra tag. Du undrar kanske vad hon gör om dagarna? Det ska jag säga dig, att om någon har fullt upp, så är det hon! För du vet väl att bakom varje framgångsrik man står det en duktig kvinna!
Idag bestämmer sig Tomten för att göra julgodis, vilket är ett roligt pyssel.
"Gumman lilla, om jag hjälper dig att nysta garnet, så kan du väl hålla mig sällskap vid knäckgrytan?"
"Det gör jag gärna utan gentjänst" , svarar hon glatt. Förra gången hon fick "hjälp" med garnnystning hade han nämligen tappat hela härvan och det blev, milt sagt, lite tokigt. Den enda som uppskattat det var Lusse - och det var väldigt nära att Gumman blev "kärring"
"Om du plockar fram ingredienserna, så gör jag knäcksmeten", säger Tomten energiskt. Han rör i grytan för att inget skall brännas vid och Gumman placerar ut knäckformar på en bricka . Smör, socker, sirap, grädd och mandel, oj, så mycket gott! Tandtrollen gnuggar händerna......
Till sist gör de ischoklad.
"Allra godast är ändå knäcken", tycker Gumman och låter en knäckbit njutningsfullt smälta i munnen.
"Just det", myser Tomten och ger henne en smällkyss på den knäcksmetiga munnen. "Det har du alldeles rätt i, knäcken är allra godast!"
18 December
Månens sken har redan letat sig in genom rutan innan Tomten klarat av dagens arbete, d.v.s julklappsrimmen. Någon stor poet är han inte och han har våndats, rivit sig i håret och lagt pannan i djupa veck medan han mödosamt knåpat ihop ett antal julrim.
Gumman har varit iEn snilleblixt slår honom och han skyndar sig att skriva: "Denna ska brukas av min egen lilla Gumma, och detta i skog där det finns dom som brumma..."
Nöjd med sin finurliga vers skruvar han locket på bläckhornet. Han myser över sin fyndighet och gläder sig redan åt Gummans förtjusning över presenten. Vem kan gissa att käringen hans skall få en blåbärskorg i julklapp?
Han har flätat den själv och har haft ett fasligt bestyr att hålla den hemlig för henne. "Mors lille Olle i skogen gick", den kan ju alla...
"Jäsingen, vad man kan få till det, när det vill sig! Det gäller att ha någonting här under luvan!"nne med kaffepetter då och då och uppmuntrat honom. Ett enda har han kvar och det måste vara extra piffigt och bra, det ska nämligen vara till hans egen lilla Käring. (Obs. inte kärring, det är något helt annat! Någon enstaka gång har det faktiskt hänt, att hon låtit misstänkt likt en sådan, men som väl är har det snabbt gått över. Han ryser vid blotta tanken!)
17 December
Gumman har tänt det tredje adventsljuset redan innan Tomten hunnit vakna.
En sådan lycka att få vakna i ljusets sken, tänker han lyriskt. Länge hinner han inte filosofera i sänghalmen, för om julkorten ska hinna fram i tid, måste de iväg idag. Han studerar kritiskt de oskrivna kortens motiv. "Konstig uppfattning folk har om oss tomtar, inte är vi så tosiga i gröt!"
Han plitar omsorgsfullt ner sina julhälsningar med bläck och gåspenna och har tungspetsen i mungipan, så koncentrerad är han! Ettpar bläckplumpar blir det, men Gumman kommer in och godkänner och du duger det.
Nu är det dags för nästa viktiga göromål. Han söker reda på papper att slå in julklapparna i. Ett tomtepaket får minsann inte se ut hur som helst, om du nu trodde det! Lite marigt är det allt , med snören och rosetter. Han klipper och knåparoch efter en stund ligger alla hans alster i spännande paket. Han tänder ljusstumpen, smälter lacket och förseglar paketen med eleganta sigill. Lackdoften lockar in Gumman och hon klämmer prövande på alla paketen i tur och ordning. "Du får inte glömma att skriva rim, det är ju det roligaste av allt!"
När Gumman går tillbaka till sitt igen blir Tomten sittande kvar en stund och tittar begrundande på de fina paketen med de lackröda sigillen.
"Man skulle ha varit unge själv!"
15 December
Tomten vaknar med olustkänslor. Han vill inte stiga upp, utan drar täcket över huvudet igen för att slippa höra. Ändå tränger ljuden igenom. Han vet naturligtvis att detta är nödvändigt för att få korv, skinka och sylta, men han vill helst förtränga den första delen av "processen", så att säga! Det är alltså dags för årets grisslakt, som du kanske redan räknat ut.
Tänk om någon kunde be mig hämta "rumpedraget", tänker han sorgset.
Det var nämligen så vid slakt, att man ville att barnen skulle slippa höra grisen skrika och sände iväg dem till en granne, när det var dags. Frågade de då efter "rumpedraget", som ju är något som inte finns, så visste grannen vad som gällde, och uppehöll barnen, tills det hela var överstökat.
Man ville på så sätt skydda dem från livets obehagligheter. Allt är ju inte idyll! Tung om hjärtat kliver Tomten ur bädden, men är ändå glad för att gårdens lille gris klarat sig. Han tänker dystert: Om det inte vore så rasande gott med korv och skinka, skulle man ställt upp för den stackars grisen och låtit bli sådan mat. Man kan ju tycka att jag är en "blöting" som håller mig med dubbelmoral.
Beslutsamt skakar han av sig olusten och säger strängt till sig själv: " Nu får det vara slutdeppat, det är hög tid att få något gjort!" Och så börjar han förbereda för malning av köttet. "Gör jag korven riktigt god, så blir grisen kanske lite gladare! Hade blivit, vill säga...."
14 December
Tio dagar kvar till "Finns-det-några-snälla-barn-dagen". Grötkokardags är det! Att tomtar förväntar sig ett stort fat gröt - utställt på trappan - på julaftonen, är väl något alla vet. Detta görs som ett tecken på uppskattning, men även av rädsla för att råka ut för Tomtens missnöje under året. Tomtar kan nämligen vara ganska snarstuckna, och det vet gårdens folk. Tomten myser i skägget.
"Så god är minsann inte gröten. Men ska man ha gröt så ska man!"
Egen gröt gör Tomten i alla fall, för säkerhets skull. Han kånkar fram den tunga järngrytan, tänder i spisen, blåser på glöden och mäter upp vad han behöver. Han blandar noga ihop allt och sätter sig tillrätta i spisvråns värme, utrustad med en träslev för att kunna röra om i grytan. Vidbränd gröt är verkligen inte gott!
Han funderar över om det finns mandel hemma. Det måste det finnas i "riktig" gröt! Så att personen som får den ska bli gift. Jojomensan, så är det! Grötrimmen får det absolut inte slarvas med.
"Ska man bli riktigt go och söt, måste man äta av denna gröt!" I den stilen ungefär.
Tomten funderar: "Om rara Gumman mandeln finner, den henne om gamla tider minner" Han blir röd om kinderna och ser drömskt in i elden. "När jag min lilla käring mötte, så var det tomtelycka som tillstötte!"
För just så var det!
13 December
Först fram emot morgon timmarna slumrar Tomten till i sin sköna bädd. Inget onaturligt har hänt - och hästen har inte haft något att säga i år heller!
Äsch, tänker Tomten buttert, de lede härjade nog värre förr!
Ett ljussken sprider sig plötsligt över stegens kant och Tomten skyndar sig att "sova" allt vad han ordkar. Upp kommer hans egen lilla Gumma klättrande. Med vitt linne och lingon krans i håret väcker hon sin djupt sovande make. En fint dekorerad kaffebricka fröjdar hans ögon och näsa.
"Käringen min, kommer du?" utbrister Tomten, som om det vore det sista han kunnat tänka sig. Denna förvåning tillhör traditionen, så att säga. Kaffe på sängen är annars det mysigaste de vet, och det känns lika kärt och nykommet varje år. De låter sig väl smaka av det goda på brickan, Lusse kommer också och vill vara med, även om han inte förstår sig på finessen med pepparkakor.
Senare den dagen knådar Tomten ihop brödlimpor allt vad han orkar. Malten och jästen kommerhär till användning i degen. Med en brödspade skyfflas bröden in och ut ur ugnen i en väldig fart. Tomten måste ta av sig i skjortärmarna, så varm blir han. Bröden ligger i doftande travar överallt, när det äntligen blir dags att grädda pepparkakorna.
Gumman har , som han hoppats, hjälpt honom med att kavla och ta ut figurer. Tunna och fina blev de och Tomten berömmer henne hela tiden så att hon inte ska tappa sugen. vid det här laget är han nämligen så trött, att han bara orkar passa ugnen, och knappt det. Bara en endaste plåt bränns vid, men det tar de med jämnmod. "Lite spill får man ju alltid räkna med!"
12 December
I Morgon är det Lucia, så idag måste jag baka lussekatter, är Tomtens allra första tanke på morgonen. Så tänker hanvidare på den kommande natten. Han vet att den kommer att bli lång. Är man en plikttrogen hustomte förväntas man vaka över gården och sina nära och kära. Enligt gammal folktro händer övernaturliga saker den natten, och det sägs även att djuren kan tala. Tomten fnyser lite och tror vad han vill om människornas påhitt men tycker ändå att det är säkrast att hålla sig beredd; hästen kan ju ha nåt att säga...
Med stor iver sätter han igång med att knåda till en stor, pösig saffransdeg. Han bakar ut den guldgula degen till stora lussekatter och placerar dem på en plåt för jäsning. I kringelkrokarna sticker han ner russin, och eldar sen i spisen, för att få ugnen lagom varm. Du har säkert känt doften av nygräddat bröd någon gång, så du förstår att Tomten knappt kan bärga sig! Han stålsätter sig och tjuvsmakar inte, för han vet att i morgon blir det fest!
Pepparkakor är också ett måste till Lucia, så efter konstens alla regler gör han en deg. Han kavlar, mjölar, och kavlar igen; det är minsann inte så enkelt!
Hjärtformade kakor är lättast att göra, så det får det bli. Det behövs ju bara så många att det räcker till morgondagen, för han räknar med Gummans hjälp till resten. Sparsam med ugnsvärmen bör han naturligvis vara, men gäller det något så här angeläget, så måste man bara få slösa lite. "Det förstår ju alla"
11 December
Lilla käringen min, ropar Tomten inåt skrymslena i brygghuset. Gumman sticker fram sitt rosiga ansikte bak bykgrytans lödder och undrar vad som står på. " Hur var det, braskade Anders?
Det här förstod du dig väl inte på, men det gjorde
Gumman! Detta var nämligen den stående frågan varje år. Man menade, att sådant väder som det var på Anders dagen, den 30 november, skulle det bli till jul - fast tvärtom. Är du med?
Jo, om det slaskade den dag Anders hade namnsdag, så skulle det vara kallt, braska, till julen. Eftersom tomtarna inte var vakna den dagen, så kunde de ju aldrig vara säkra. Varje år är det samma undran: Slaskade Anders månntro??
Medan Gumman fortsätter med sin stortvätt, tar sig Tomten ut i vedboden. Här hugger han en stor trave ved, som han staplar vid ena väggen. Han arbetar så att svetten lackar om honom, men så är ju vedklyvningen ett riktigt karlgöra också! Sittande på huggkubben späntar han slutligen en stor hög med stickor, som ska användas till att tända med. Detta är ett roligt göra och Tomten tycker att han tänker extra bra när han späntar.
Så tar han ett stort fång ved i famnen och med detta gör han sig ärende in till Gumman i brygghuset. Han lägger in ett par vedpinnar i spisen och sätter på kaffekitteln. "Nu du mor, tar vi oss en tår!" säger han glatt. Den goda kaffedoften sprider sig och de njuter av både påtår och tretår. " Om nu Anders braskade, så har jag huggit onödigt mycket ved..."funderar Tomten
10 December
Adventsljusstaken står tänd med två ljus i fönsterkarmen. Den sprider trevnad tillsammans med en nyutslagen hyacint som tjuvstartat julen. Ljus ja, det är faktiskt tid att stöpa nya, för ljus måste man ha när det är jul! Tomten tar Gummans hemtvinnade vekar och trär på smala pinnar, två eller tre på varje. Dessa doppar han sen gång på gång i ett högt, smalt kärl fyllt med smält talg. Stickorna hängs på tork mellan ett par bräder lagda över stolsryggar. Detta är ett svettigt arbete som tar mycket tid. Det är noga med temperaturen eftersom det blir "årsringar" på ljusen om den är ojämn - och så vet du väl att man inte får fisa när man stöper ljus, för då sprakar de!!
Tomten gör några grenljus också, för vad skulle Gumman säga om en juldagsmorgon utan ett tänt grenljus? Efter många doppningar blir ljusen härligt tunga och är då färdiga. Det är viktigt att de inte blir för klena, eftersom de då brinner upp för fort. Lagom är bäst som de flesta fall, och det är det som är konsten.
Under tiden som ljusen svalnar på sina pinnar städar Tomten undan det värsta - Gumman ska ju göra sin julbyk här i morgon. Så gäspar han i den goa värmen och känner, att han måste vila sig i fem minuter. Han kryper ihop i ett hörn och gör det bekvämt för sig.
Månen lyser in genom fönstergluggen och snart ser man i månstrimman en liten nöjd tomte, som drömmer ljuva drömmar långt här nere på jorden.
8 December
Nöjd synar Tomten sina snickrade alster. Det här är minsann inte kattskit, tänker han kaxigt. Att eget beröm luktar illa, gäller även i tomtekretsar, men att tänka kan ju inte vara förbjudet! Tomtar är faktiskt ganska lika oss människor, även om de ser på oss med ett litet roat leende. De beskyller t.ex varandra för att ha fått "människor på loftet, " när de tycker att någon annan vimsar till det lite extra.
För att återgå till slöjdsakerna, så konstaterar Tomten "Lite målarfärg och det blir succe!"
Tyvärr har han faktiskt lite dålig ordning bland sina penslar, så han får leta en lång stund innan han hittar någon där borsten inte är stenhård.
"Det är säkert Gumman som slarvat" muttrar han, men skäms i samma ögonblick. Gumman som är det braaste bland bra, inte skulle väl hon.....
Så är det färgburken. En tjock hinna täcker färgen, och måste pillas loss först. Locket satt visst lite slarvigt på! "Fast någons fel måste det ju vara..." muttrar han i skägget.
Efter alla irritationsmoment blir det i allafall målning av och titta vad fint det blev!
Han ropar på Gumman föra att få sig lite välförtjänt beröm, för uppskattnng vill vi ju alla ha! Beröm får han och även en rar klapp. Att han nyss tänkt ställa henne till svars för torkad målarfärg, har han alldeles glömt.
Nöjd efter väl utfört arbete vilar sig den duktige målaren... Alltmedan penseln torkar och färgen skinnar sig- men det är nästa års bekymmer!
7 December
Det är fortfarande kallt med nordanvinden vinande runt knutarna. Tomten känner sig frusen, men skam den som ger sig för lite kyla, här gäller det att arbeta sig varm. han spottar i nävarna, drar ner luvan över öronen och kliver beslutsamt ut i snön. Nästippen blir alldeles röd och han får rimfrost i skägget. om man hade följt spåren i snön, så hade man sett, hur de försvann in i uthuset.
Tomten ser sig omkring, för att ta reda på hur mycket bra virke det finns. här ska det nämligen snickras! han känner hur verksamhetslusten griper tag i honom, det är lika roligt varje år att få sätta igång.
Om man sen passerat uthuset den dagen hade man nog förundrats över allt hamrande, spikande och sågande man hörde därifrån - och för all del, allt svärande också! Även en Tomte slår sig på tummen ibland och säg den karl som inte hörs då!
Doften av lim strömmar ut genom dörren, när en trött liten man sent om kvällen slinker därifrån efter väl förrättat värv. Kvar står ett imponerande antal nya fina leksaker och redskap, samt en liten hög med spånor och krökta sikar som han - skam till sägandes - förväntar sig att Gumman ska ta hand om. Sä är det naturligtvis inte nu för tiden....., i jämlikhetens dagar - eller???
Åhhhh!!!!! Han skulle bara veta den Tomten eller hur??? När såg nån en karl städa efter sig? Har ni kollat era mäns verktygsbodar någon gång???? hihi...
6 December
Gamle Brunte och Tomten är gamla vänner. Tomten klättrar upp i krubban och pratar godmodigt på medan han pysslar och donar med hästens man. Han kammar omsorgsfullt och reder ut tovor. Som kronan på verket gör han en konstfull fläta i luggen. Den kommer bonden att fundera sig blå över i morgon! han lägger kinden mot Bruntes mjuka mule.
"Du luktar gott du, utan sådana där parfymerier!" Brunte ser milt på honom med sina bruna hästögon, och trivs med uppmärksamheten. Båda lyssnar de till vinden som viner i de otäta fönstren. "Så här önskar jag att alla kunde få ha det, precis så här!"
Så lägger Tomten för honom ett rejält fång doftade klöverhö och slår en skopa melass över, som grädde på moset. melass har du kanske inte hört talas om tidigare, men det är ett slag sockerlag som man använde förr för att "piffa upp" sämre foder. Ett slags lördagsgodis kan man säga. Tomten kan knappt se sig mätt på hästens goda aptit, och medan han sopar undan damm och spindelväv i krubbans hörn, lyssnar han uppmärksamt på hästens tuggande.
"om jag ändå skulle ta och pröva på att äta hö någon gång , det låter så gott!"
5 December
Det har slutat snöa och blivit kallare. Tomten gör en åkarbrasa föra att få upp värmen i fingrarna. Han tycker att det nästan knakar i lederna.
"Kors, vad kallt det är! Mina flygande vänner behöver nog lite extra värmande nu, de kan ju inte kura in sig i halsduk när de fryser," Han slinker in på logen, och slevar upp ett par rejäla skopor sädeskorn i en hink. En liten mus blänger surt på honom, han gillar inte konkurrens om maten.
"Åja, tjocka på dig lite, här finns så det räcker åt alla", muttrar Tomten i skägget, han tycker inte om missundsamhet. Demonstrativt fyller han på lite mer säd i hinken, stoppar en talgboll i fickan och tar en havrekärve under armen.
"Gomiddag", nickar han kort till musen.
Så pulsar Tomten ut i skogen med sin börda. Småfåglarna upptäcker honom på långt håll och kvittrar förväntansfullt.
"Allt som flyger: kom hit!" manar han och strör ut godsakerna runt sig. Ivrigt pickar de i sig maten. "Det är inte lätt att vara sulten!" säger han ömsint och ser noga til att ingen blir utan.
En liten blåmes som har ont i ett ben, få sitta i Tomtens hand och äta tills han blir mätt. Den lilla fågeln kurar ihop sig i vantens trygga värme och Tomten nänns inte väcka honom. "Sov du! Jag har inte bråttom" , viskar han och slår sig ner bekvämt på en stubbe.
