I Mitt Sinne

På måndag checkade vi alltså ut och begav oss mot färjeläget och färjan som tog oss tillbaka till Surat thani. Väl framme på fastmark bestämde vi oss för att ta en ac taxi till stan.

När vi åkte ut åkte vi buss, en gammal skraltig buss utan ac och vi höll formligen på att dö innan vi var framme. Visserligen hade vi precis kommit från en lång resa och var väldigt trötta och inte alls van vid värmen, men vi ville inte utsätta oss för det så vi tog en en egen taxi in till busstationen där vi skulle åka buss ner till Krabi.

Framme på busstationen konstaterar vi att det är inte som en svensk busstation men inte långt ifrån. Toaletterna var ju under all kritik, jag har lite svårt för dessa toaletter som bara är ett hål i golvet. Men allting går ju, det var väldigt dåligt med några fik eller restauranger i närheten så för mig fick det bli en mugg nudelsoppa uppvärmd i micro och Bosse nöjde sig med en chokladkaka och vatten.


Väl iväg på bussen visar det sig att bussen vi åkte var en typ av bussgods. Det tog sin lilla tid, men vilken service. När vi anlände Krabi och chauffören visste att vi skulle ut till Ao nang, så ropade han genom rutan till en buss som var på väg att den hade ytterligare passagerare, han fick till svar att det var en buss till som skulle gå om några minuter, en skolbuss....

Skolbussen var en jeep med öppna väggar därbak och med lång bänkar att sitta på. Rymdes en del och de skolbarn som inte rymdes fick stå och hålla i sig på utsidan. En upplevelse. Nu tog resan till Ao nang lite längre tid eftersom vi åkte runt på vissa skolor och hämtade barn, men vad gjorde det vi fick se massor.

Krabi har en underbar natur, det har hela Thailand men Krabi är helt otroligt.  Framme i Ao nang visar det sig att det rum vi hyrt via internet, var ett.... hm nja..vet inte hur jag ska förklara. Det var ett rum med ac (jätte bra) men inget fönster, en dörr ut till en balkong där det var ca 30 cm fri sikt ner mellan ett annat hus. På balkongen fanns det en dörr in till en toalett med dusch, där man skulle sitta på toaletten för att duscha. Ja ni förstår ju själva att det var inget dröm hotell.  Vi gick helt sonika ut på jakt efter ett annat hotell, o hittade ett rakt över gatan, med underbar utsikt och pool på taket.




Eftersom vi vill upptäcka så mycket som möjligt på våra resor så blir det väldigt mycket promenader.  Vi går efter stränderna och här hittade vi då en stig med trappor som ledde upp på berget, och när man kom upp så såg man en annan strand, mysigt.





Längst ner stod en vakt o talade om för oss att visst fick vi bada på stranden men det fanns ju även ett hotell område där o dit fick vi absolut inte gå.





Eftersom det inte fanns någon resturang eller toalett blev besöket på stranden inte så långt utan vi tog en långsvansbåt tillbaka och intog lunch och öl och toalett besök.


Efteråt tog vi en mopedtaxi längre bort mot andra hållet och gick på upptäcks färd på den stranden.  Åh vilka stränder. När det var lågvatten kunde man gå mellan öarna, men man fick ju hålla lite uppsikt för kom vattnet kunde man bli fast på någon ö, helt fantastiskt









Vi bestämde att dagen efter skulle vi ta en båt utflykt ut till 4 av Krabis finaste öar. Det var verkligen nåt jag såg fram emot. En hel dag med snorkling och livsnjutning. Dagen efteråt vaknade jag till ett mörkt Krabi, moln, moln och åter gråa moln. Vi gav oss iväg ändå, vi hade ju betalat för utflykten och naturligtvis hoppades vi på att det skulle spricka upp o bli bättre väder, men tyvärr...





Det här var Phranang beach här kunde man kika på strandens apor, klipporna som hänger ner över vattnet och Princess Cave där offringar till fruktbarhetsgudinnan tidigare gjordes. Om ni tittar noga ser ni vad det är folket har gjort för denna fruktbarhetsgudinna...


Vidare åkte vi till chicken island, där det normalt skulle vara kanon att bada och snorkla. Men tyvärr höll vädret i sig och blev ännu värre, det spö regnade konstant hela dagen.


Regnigt och taskigt väder, men en upplevelse i allafall. Men visst har det varit trevligare om solen har kommit fram istället för allt detta regn. Regnet gjorde i allafall att vi tog beslutet att lämna Krabi. Vi hade tänkt fortsätta till Phi Phi men bestämde oss för att lämna Phi Phi till nästa år och dagen efteråt tog vi oss återigen upp på en buss och vidare till Phuket island och Karon beach, men det återkommer jag till. Det får vara bra för idag nu

Så kom då äntligen den dag som vi längtat efter sen vi bokade resan i somras. Torsdag den 25 november.  Det var kallt ute men för oss som bara skulle gå mellan flyget och avgångshallen i sundsvall spelade det ingen större roll, vi skulle ju till varmare klimat.

13.40 lyfte så äntligen Thaiair mot Bangkok och det välbekanta pirret i magen kom när flyget tog fart och susade upp i luften. 10 timmar och 20 minuter senare landade vi på Bangkoks flygplats, Suvarnabhum.



Gäller då att svida om så man inte svettas ihjäl. Väl framme köpte vi biljetter till inrikes flyget för att ta oss till Surat thani där vi skulle med färjan ut till Koh Samui.



Som vilket färjeläge som helst, men med mycket bättre vyer.




Så äntligen börjde vi se land efter ca 2 timmar




Vi lämnade Bönhamn kl 07.00 på torsdag morgon och var äntligen framme i Koh Samui vid 17 tiden på fredag ( kl 11.00 svensk tid) På resande fot alltså i 28 timmar. Vi var ganska trötta kan jag säga när vi väl hade packat upp våra saker.
Vår första bungalow hade vi bokat på internet, ganska mysigt men tyvärr utan ac,bara en fläkt i taket och första nätterna blir ju alltid en omställning från våra minus grader till Thailands plusgrader, men allting går ju.



Vår utsikt från verandan


Så här såg vår sida av Koh Samui ut vid stranden som bara låg en liten bit från vår bungalow ut.


Ingen badvänlig strand alls. vår sida av ön kallades för Big Buddah beach, en sida som vi inte trivdes bland. vi tog taxi till en annan del av ön som kändes mera bekväm.  Men inte allt för långt från Big Buddah beach fanns ett ställe som kallades för fishermans village, det var en gammal fiskeby som numera är lite turist influerad, men jätte mysig.

Dig åkte vi på lördag kväll när vi piggnat till lite. Hittade ett mysigt ställe och bestämde oss för att där skulle vi även tillbringa söndagen, när vi fortfarande försökte komma ner i varv.




Banan kanoten,  gick iland precis bredvid oss på stranden för att sälja sina bananer.
Våra 3 dagar på Koh samui gick ganska fort och snart var det dax att lämna ön och söka sig vidare söderut. På måndag morgon checkade vi ut och tog oss tillbaka till färje läget och tillbaka till Surat thani.

Nu kan jag ju inte sitta här och berätta om våra 3 veckor i Thailand på ett bräde, så jag får helt enkelt bara börja så här och fortsätta en annan dag. Ha tålamod

Vi hann med julen i år också trots att vi inte kom hem förrän det hunnit bli 4:e advent. Mera om vår resa ska jag skriva senare men nu vill jag först önska alla en riktigt god jul.

Jag har haft en riktigt god jul i år. På tisdag hämtade vi hem Sara från Övik och på torsdag anlände Sofie och Robert. uppesittarkväll ivanlig ordning och julaftons frukost som vanligt.  På julafton kom Katarina och Nils, supertrevligt. Eftersom Kattis numera bor i Malmö blir det ju väldigt sällan som vi får träffas så här numera. Johan bor numera i Norge och tyvärr blev han kvar där för att jobba.
Men julaftonen flöt på i allafall. Kallt, mycket kallt. Längesedan vi haft så kallt och så mycket snö en jul. I går var det minus 20 här och det är väldigt kallt eftersom det är så nära havet och ganska rått.

Lugnt och fridfull har det som sagt varit. Och som vanligt saknar jag mina barndomsjular i Holmträsk tillsammans med syster och bror. Men det är numera sånt som man får drömma om på julaftonsnatten istället.

Det blev ett tag lite känslosamt när Sara plockade fram sin julklapp till mig och Sofie. Hon hade gjort en sökklapp och för varje uppgift vi hittade fanns ytterligare en gullig dikt och en ny vägvisning till den riktiga klappen.  När vi väl hittade den riktiga julklappen rann tårarna för full på mig.
Vi fick var sitt armband som vi nu ska ha på oss och kunna titta på varje gång vi saknar henne.
Sara flyttar till Stockholm i slutet av januari och för mig som är van att ha henne tätt inpå knuten kommer det att bli en ordentlig omställning. Jag kanske är lite löjlig men hon är ju min yngsta och som sagt hon har bott så nära....

Nåväl, nu är hon och Sofie hemma och jag tar till vara på varje minut. Jag vet ju hur tomt det blir när de åker.

Nu ska vi ha en mysjuldag, dvs mycket godis och mycket tv. Tyvärr åker Sara in för att jobba natt men återkommer i morgon när hon sovit klart.

Önskar nu er en fortsatt trevlig julhelg