Koh Samet
Efter 6 dagar i stillsamma Mae Phim drog vi oss ut till Ban Phe för att ta färjan över till ön. Innan vi åkte hade vi bestämt att 3 dagar där ute fick räcka och vi ville nog stanna i Mae Phim sedan. Vi hade fått lite kontakter i byn och genom dem fick vi hyra en jätte fin lägenhet så där lämnade vi väskorna innan vi åkte iväg.
I Ban Phe som är grannby ligger färjeläget och där går det hela tiden ut både färjor och speedboats.
Färja blev vårt alternativ, inte trevligt med speedboat för kroppen. Resan ut till ön tog inte mer än 30 minuter och jag tycker det är ganska kul att åka på "deras" sätt. Kollektiv trafik kan vara intressant. Det första vi såg när vi kom in mot ön var vår egen lilla hotellresort
Det första vi gjorde var att skaffa ett forskaffningsmedel, dvs moped. Ön är ganska stor och vi ville se allt. Här var det ju precis som det brukar vara på turistställen, mycket folk och mycket hålligång. Massor med stränder att välja på och ska man ha det bästa så måste man ju också ta sig dit.
Där det var fina stränder på dagarna var det på kvällarna fina och mysiga restauranger och alla så nära vattnet som möjligt.
I slutändan måste jag nog iallafall säga att det var väl inte så mycket att se, en vanlig turistö i Thailand, så där fördrog nog vi lilla Mae Phim med sitt lugn och sin atmosfär.
Grisarnas storlek var det ju inget fel på. Gissa om jag blev skraj där jag kom??
Efter 3 dagar var vi nöjda och återvända till Mae Phim.
Synerna man ser ute till havs är många ggr hjärtskärande, men så här bor många.
Mae Phim, Semester resan
Hade täkt när jag åkte att vara duktig och ta upp bloggandet lite. Nu blir det ju inte alltid som man tänkt sig utan i Mae Phim dit vi åkte var inte Wifi nåt som var självklart, så tyvärr blev det inget bloggande utan jag tänkte istället att jag för väl göra det nu istället.
Det är ju alltid lika spännande när man åker någonstans där man aldrig varit tidigare, alla upplevelser blir nya. Så har det verkligen varit nu.
När vi landade i Bangkok den 25:e februari hade vi en chaufför som stod och väntade på oss. Facebook är faktiskt ett väldigt bra media att hitta nya kontakter i, och jag hade i flera veckor följt med i Mae Phims sida på facebook. Genom den hade jag knutit kontakter och tagit reda på sånt som är bra att veta. Därigenom kontakten med denna taxi som klockrent stod och väntade på oss.
Resan ner till Mae Phim tog oss ca 2 timmar. Mae Phim är en by som ligger sydost om Bangkok ner mot Kambodja hållet. En liten by som var raka motsatsen till allt Phuket var. Nästan inga turister, inga ryssar och inga tyskar. Visst fanns det turister det är ju ett ställe som är på uppåtgående men otroligt lugnt och skönt, precis vad vi var ute efter. Inga strandförsäljare, inga Taylors som står och vrålar och inga tuktuk som vrålar efter kunder, inga barer med barflickor vilket Thailand är känt för på många ställen
Däremot kilometer långa stränder med mjuk fin sand.
Små butiker som stängde redan kl 22, resturangerna stängde efter sista kunden och det var vanligtvis vid 23. Inga natt barer, inget ståhej.
Låter för många kanske tråkigt men för oss var det som att komma till himmelriket.
När vi landade hade min rygg gått av, åtminstånde kändes det så. Jag skrev på Mae Phim sidan och frågade efter någon som var duktig med just ryggar och fick svar direkt. Jag sökte upp denna kvinna och försökte förklara vad som var fel. Efter en timmes behandling gick jag därifrån och kanske kände jag mig lite misstänksam om detta verkligen skulle fungera. Jag hade minst 2 låsningar i ryggen och de hade hon ialla fall kunnat hjälpa mig med. Men helt ok var jag inte. Dagen efteråt kände jag mig som om ett ånglok passerat över min rygg, jag bet ihop och funderade på vad jag skulle göra. Efter 3 nätter bad jag om att få byta rum så vi skulle få andra sängar. Jag förklarade i receptionen och de förstod men några andra sängar hade de inte däremot hade de sängar som hade en lite mjukare resårbädd. I Thailand på många ställen använder man sig inte av bäddmadrasser så istället så bäddade personalen med en massa täcken som bäddmadrass för att det skulle bli lite mjukare, vilket också hjälpte jätte mycket. Tillmötesgåendet är det absolut inget fel på, de var så tacksamma för sina gäster.
Dagarna tillbringade vi på stranden, ovanför våra huvuden där vi låg var restuanrangerna. Det var bara att gå ett par meter så kunde man beställa det man ville äta eller dricka.
Vi hyrde en moped ett par dagar och körde iväg för att kolla in den närmaste staden Klaeng. I vanlig ordning hade ju jag sumpat laddarna till både telefonen och min padda. På flyget kunde man använda sladdarna för att ladda vilket jag gjort, men istället för att lägga ner dom i väskan la jag ner dom i stolsfickan och glömde dem där. Till saken hör att nog är jag glömsk, men jag var ganska påverkad på flyget ner av smärtlindrande medciner för att klara resan så huvudet var ganska omtöcknat. Men i Klaeng fick vi tag på vad vi skulle ha. Dessutom fick vi ju en fin resa och kunde se en massa.
Efter en vecka på Mae Phim resort tyckte vi att vi ville se mera. Tanken från början hade ju varit att stanna i Mae phim bara ett par dagar och sedan resa ner till Koh Chang. Men vi trivdes och bestämde oss för att här stannar vi. Så vi tog en båt tripp ut till Koh Samet istället. 3 nätter på ön för att sedan återvända till Mae Phim och ett annat boende
Men efter de första 3 dagarna i Mae Phim, kunde jag känna att laddningen börjat i min kropp, det var så skönt ett verkligt paradis
