Vårkänslor
Nu vet jag vad jag saknat. Måsarnas skrik och havets brus, det är vad jag saknat. Nu är havet och måsarna tillbaka och som vanligt är jag säkert skit less på dem i september, men i år tycker jag det tagit tid innan de kom tillbaka, fast det är faktiskt tvärtom.
När man är van att höra allt detta dagarna i ände och så blir det vinter, havet fryser och tystnar och måsarna flyttar. Ja då blir det väldigt tyst och i vinter tycker jag det varit tystare än vanligt och mörkare än vanligt. Men nu känns det som om man tinat fram.
För bara ett par veckor sedan trodde jag att snön aldrig skulle kunna försvinna innan valborg, men nu har vi inte mycket av det vita kvar. Idag har jag faktiskt redan krattat min första rabatt, det känns skönt.
I påskas när ungarna var hemma, det är faktiskt bara en månad sen såg det ut så här,
(lägg märke till räven mellan busken och det blåa huset)
Idag ser det ut så här
Vilken kontrast va? Bara på en månad, det går så otroligt fort nu.
Saker förändras också runt omkring mig. Bosse har fått ett nytt jobb, vilket är väldigt skönt för nu stannar han mestadelen av tiden här hemma. Jag själv stannar naturligtvis på mitt jobb, vart skulle jag annars ta vägen ;) Mitt andra hem som det blivit. Nåja jag blir nog tvungen att ta det lite lugnare, min kropp börjar säga ifrån. Är så vansinnigt trött jämt och har fått en huvudvärk som inte likanr nåt jag varit med om. Nu visar det sig att blodtrycket stigit och där jag befinner mig nu så ska jag ta en serie så får vi se om det verkligen är så eller.....Men jag måste lugna mig lite och så får det bli.
Vi ser fram emot vår stundande resa. Denna gången blir det till Oslo. Märkligt kanske nu tycker men vi har ju faktiskt Johan där och det ska bli så kul att hälsa på honom och upptäcka staden. Även om det är en dyr stad tror jag att det är en fantastisk stad. Och resa är ju bland det bästa man kan göra så ...
Nu har jag gett er lite vår från Bönhamn, ska försöka återkomma innan det är full sommar.
