På väg till Candidasa

 
På lördag förmiddag lämnade vi alltså Lovina och begav oss mot Candidasa. 
Candidasa ligger på nord östra sidan av Bali, En helt underbar liten stad. och vägen dit var kantad av underbar natur.
På många ställen i Bali är stranden inte fylld av vit sand, utan istället är stranden svart. Det beror ju på att Bali är ju en vulkan ö, och jag skulle väl ljuga om jag sa att jag inte saknade Thailands vita mjöliga stränder. Det gjorde jag för det är inte skönt att gå på denna strand som är fylld av småsten och snäckskal.
 
Väl framme i Candidasa tog vi in på Nirvana spa resort. Verkligen ett jätte fint hotell med fina bungalows. Bosse som fortfarande inte var helt ok somnade på sängen men vi andra samlades runt poolen för att koppla av efter resan. Det är inte speciellt skönt att sitta på ett scoter säte mil efter mil efter mil i flera timmar. Vi hade nog rätt ont i baken alla 4.

På söndag fick vi checka ut senare så vi blev kvar och chillade vid poolen och åt god lunch innan vi begav oss hemåt till Seminyak. Tänkte väl att vägen hem skulle bara ta ett par timmar, lite mera än så tog det för jag hade vid det laget ganska ont i min höft och min ländrygg så det blev många stopp på vägen hem. Och naturligtvis även den biten var ju kantad av överaskningar.
I Candidasa kunde man parkera tydligen hur som helst, eller vad säger ni om detta? Han blev less, parkerade sin bil mitt i vägen och gick därifrån....
Vi andra vi åkte hem och gick på Malos för lite pizza och öl

Lovina

Första natten i Lovina blev Bosse sjuk. Balibelly, en magåkomma som kommer med en fruktansvärd smärta i magen och diarré.  Vädret var strålande däför tog jag och Sofie en promenad till det lilla samhället för att uppsöka apoteket. Det visade sig vara längre än vad de påstod på hotellet. När de säger 100 meter visar det sig ofta att det är närmare 1 km, avstånd är de inte bäst på.
Tillslut hittade vi i alla fall apoteket och bestämde att vi skulle gå stranden tillbaka. Efter stranden bodde många av fiskarna i byn. Så mycket intressant fick vi se och alla var så vänliga och hälsade och undrade säkert vilka vi var och vad vi gjorde där.
 
Men det var viktigt att se vart man satte fötterna, för överallt fanns det nykläckta ankungar, kycklingar och tuppar. Väl tillbaka fick Bosse sin medicin och jag fixade en filt till honom för då hade han fått feber och frös. Vi andra tog oss lite lunch och gick till poolen för att vila vid baren
På kvällen bestämde vi oss för att avsluta Lovina tiden med delfinsafari på morgonen efter. Så på lördag morgon kl 6 stod jag, Jim och Sofie färdiga för att ge oss ut till sjöss. Båten vi åkte med såg ut som en liten kanot med medar på båda sidorna och en liten motor där bak. Soluppgången var fantastisk och omgivningen likaså.
 

 
Väl tillbaka efter ett par timmar, kände Bosse sig bättre efter natten och vi bestämde oss för att fortsätta resan ner till Candidasa. Vi åkte vid 10-11 tiden och var på plats i Candidasa ca 16, då kan ni kanske förstå hur långt det var att åka på en scoter. Vägen dit var som övriga Bali, kantad av en underbar natur. Men det för bli i en annan blogg. Nu måste jag själv smälta mina upplevelser från denna blogg.
 

Road tour på Bali

På onsdag morgon checkade vi ut och åkte till Sofie och Jim i Seminyak. När vi kom dit så var Sofies scoter snubbe där med den scoter som vi skulle ha. Billigt och bra perfekt service. Vi gav oss iväg upp över ön och vilken vacker ö sedan. Målet för dagen var Ubud som ligger mitt i ön ungefär. Ubud är ett fantastiskt samhälle som ligger centralt på Bali. Här möts man av otrolig grönska, kultur och tranditioner, en inblick i det verkliga Bali. En stad som tydligen är en typ kultur stad. Även monkey forest ligger i staden. Precis när vi kom till vårt hotell började det att regna, och som det regnar där. Inget vanligt litet Sverige regn inte, precis som om hela himlen öppnar sig och så bara öser det ner. Vi checkade in och åkte sedan ner till stan för lite massage, som tur var hade vi regn ponchos, vattnet gick nästan igenom den också.
 

På torsdag fortsatte vi ännu längre upp mot bergen och vulkanerna. En del vägar går inte att beskriva, så smala och gropiga men med underbara vyer. Risfält i massor och underbara träd. Jag som är så stolt över mina änglatrumpeter, de är ingenting i jämförelse med de änglatrumpeter jag såg här, det var träd. Lite svårt dock att fotografera från scotern  när man åker. Jag tror att bilder säger mer än tusen ord.
Vägarna var smala, krokiga och fantastiska
 
Hade sett fram emot besök på Tropiska trädgården men tyvärr regnade det, Nej det regnade inte....Hela himlen öppnade sig när vi kom dit så....det blev ett snabbt besök med hungrig mage, men jag kunde se framför mig vilket himmelrike det är när det är full säsong.
 
Vulkanbergen, helt magiskt, men uppe i bergen...bara regn och dis
 
På kvällen nådde vi så småningom Lovina som var denna dags mål, efter lite snokande hittade vi ett bra hotell, checkade in och fick en fin middag, och efter några öl stöp vi i säng med skavsår i baken...Här skulle vi nu vara i 2 dygn och lättja stod på nästa dags schema
 
 
 

Första dagarna på Bali

 
Vilken skön känsla det var att komma till vårt hotell. Mat i magen och bara att äntligen få dricka, vätska i kroppen. Det hade varit ett jobbigt dygn och det värsta var nog sista avstampet.
Men ett bra hotell med fantastisk personal kan det bara bli bättre.
Efter en trevlig middag på stranden med Sofie och Jim, kände vi att nu kan det bara bli bättre.
 
 Dagen efter intog vi stranden. Stranden där i Sanur var ingen höjdare, väldigt mycket av stenar och trasiga koraller, verkligen ingen höjdar strand att bada vid. Sofie och Jim kom för lite mera "mamma sällskap" en stund, nja Jim drog och surfade och Sofie stannade kvar med oss, lunch på stranden och mera prat, vi hade ju mycket att ta igen.
Måndagen såg nästan lika dan ut som söndagen, vila på stranden, bara ha det skönt.
På tisdag var det dags för lite upptäckartid. Vi tog en taxi ner till Nusa Dua för att se dessa lyxområden med stora resorter, jag hade inbillat mig att stranden ev skulle kunna vara bättre där, och det var den ju också men så var allting annat så mycket dyrare också.
 
Vidare åkte vi till Jimbaran och upplevde en strand fylld med fisk doft och fiskmarknader
Tillbaka i Sanur, intog vi vila och ett ihoppack för att kommande dag åka på road tripp per scoters till norra Bali tillsammans med Jim och Sofie på en långweekend. De var lediga innan helgen och snäll som de är ville de ta tillvara tiden med att visa oss deras paradis. Och paradis det är det verkligen, tycker inte det är konstigt att de trivs här.
 

Dubai dag 2

Vi fortsatte  vår sightseeing tur från Wafi mall, en av Dubais många shopping centers. Här stannade vi inte för jag var interesserad av större centers.
 
Jumeirah beach park öppnades 1989 för att vara den första strandpark, med utsikt direkt mot persiskaviken i Jumeirah bostadsområde.På lördagar får bara kvinnor och barn besöka parken
Utanför i havet har man byggt upp små öar precis som världen ser ut, kallas för The World, konstgjorda öar i form av världskartan och Dit ut tar man sig bara med båt eller helikopter öarna ägs av olika rika skådespelare och dyl.
 
Nästa mäktiga för ögat att skåda var Atlantis on the palm. Där finns både vattenpark och delfinarium och naturligtvis ett riktigt höjdar hotell. Hotellet är format efter  Bahamas Atlantics och allt är uppbyggt med undervattens tema, en riktig höjdare och hur coolt som helst.
 

Palm Jumeirah är en konstgjord ö som tillsammans med Pal jebel Ali och Palm Deira ingår i en "trilogi" av byggprojekt som påbörjades i Dubai 2001. Palm Jumeirah är den mittersta av öarna, går 5 kilometer ut i havet och är världens största konstgjorda ö

Palm Jumeirah är formad som ett palmträd där stammen har landförbindelse via broar och där en månskära omgärdar bladverket vilket utgör grundformen i samtliga tre palmöar. Landmassan som täcker cirka 5 gånger 5 kilometer, började byggas juni 2001 och färdigställdes år 2004 då byggandet av bostadsområden och hotell tog vid. 2006 flyttade de första invånarna in till Palm Jumeirah och är idag den enda bebodda palmen i "palmtriologin". Palm Jumeirah är idag till största delen färdigbyggd och består av fler bostadshus på stammen samt villorr i de områden som utgör bladverket. Tack vare formen av ett palmträd så ligger samtliga byggnader vid eller i omedelbar närhet till havet, vilket innebär att i stort sett samtliga boende har tillgång till strand och bad. Utefter månskäran ligger ett flertal hotell, varav Atlantis längst ut på palmens krona är ett av Dubais mest välkända landmärken

Andra fantastiska byggnader vi åkte till och förbi

 
 Vår sista anhalt blev Mall of the emirates. Dubais absolut största shoppingcentra. Det är en galleria med flera hundra butiker i 3 våningar. Det är ju i o försig  inte konstit en i gallerian finns även en isbana lika stor som rinken i fjällräven center, en skidbacke lika stor som.....tja ca bjästa backen helt sjukt. Biografer, caféer.. you name it.
 
 Det tog ett tag att smälta kan jag säga. på kvällen hittade vi ett ställe med Italiensk mat trodde vi...Det var Indier som lekte Italienare, god pasta??not...ingen öl, inget vin utan bara vanligt vatten och det är nog gott det också men...
Fin stad, mycket att se, men jag har ju lite svårt för dessa länder där de visar så uppenbart att vi kvinnor, vi är inte värda ett skit, ja jag var glad när jag fick resa vidare och det är inte en stad jag åker tillbaka till. Men säga vad man vill, han är inte dum han som byggt upp och bygger upp Dubai, det är en man med huvudet på skaft skulle man kunna säga.
 
Dagen efter åker vi ut till flygplatsen för att taq flyget vidare mot Dehli och  senare Singapore. I Dehli får säkerhets kollen för sig att jag har nåt.....Jag kroppsvisiteras, sen kollas min väska för man har i röntgen sett att det finns något farligt i min väska...Min tändare ryker för sånt får man inte ha med sig på flyget, farliga saker....De letar och letar. Frågar om jag har glasögon, ja svarar jag och pekar på de som sitter på näsan, jo men reserv för den här farliga saken ser ut som ett par glasögon...så småningom finner de mitt hårspänne och inser att det är det de letat efter och jag får gå. Gissa hur jag kände mig när jag står i Dehli med 4 uniformerade tullare som kollar mig som om jag vore terrorist...
Så flyger vi vidare mot Singapore och landar där 0630,trött efter att inte sovit en blund kommer vi ner till passkontroll och tull. Vem plockar dom in om inte mig.....I Bosses väska ligger en flaska Gin och en flaska Martino, han får gå. I min väska ligger det 2 limpor cig, får man inte ha....Vem visste det och varför hade jag inte kollat...jag kollade alkohol men inte tobak....dumt. Men gissa hur less och tjurig jag blev då. ojoj dyrt och läropenning....
Men så till slut landar vi vid lunch på Denpasar Airport Bali. Och vi som så många ggr besökt Thailand kliver in och begriper ingenting. Här får man betala för att få sitt visa......Och inte kort utan det ska vara kontanter....Shit, 624 000 rupier, precis vad jag har ...not....inget wifi som fungerar kommer inte åt visa för det tar inte kortautomaten den tar bara mastercard....trött, grinig tror jag bara sätter mig ner och gråter en skvätt, men inser att det lönar sig inte. Kommer på att mitt bensinkort som jag faktiskt fortfarande har i plånboken är mastercard, får ut pengar och helt plötsligt är vi på hotellet och helt plötsligt står en efterlängtad dotter mitt i rummet.
LYCKA!

Dubai

 
 
 Vilken mäktig stad! Tänk er en jätte fin konstgjord stad där allting är mycket större än det största ni sett.
 
Nä, nu ska jag inte överdriva, även i Dubai finns det sånt som inte alls är speciellt vackert. Vi bodde i en stadsdel som heter Bur Dubai, på en bakgata låg vårt fina hotel. Savoy Park, lägenhets rum med en jätte konstig balkong med utsikt mot en byggarbetsplats .Men det spelar ju ingen roll för jag var inte i Dubai för att sitta på en balkong.
 
På onsdag när vi vaknade hade vi naturligtvis inget handlat för frukost så vi tog en taxi till närmaste shopping center, där intog vi den största frukost jag någonsin haft på ett bord
Det här är bara en bråkdel, sen kom det in bacon, omelett och grönsallad, billigt? Nä inte det minsta.
Efter vår måltid hoppade vi på en hop on hop off buss för att ha chansen att se så mycket som möjligt och kunna stanna där vi tyckte vi ville se mera.
Tänk er att allt detta gröna är uppdrivet i en öken. Det har gått åt massor med tusen och åter tusentals ton med vatten till det och det här är bara en bråkdel av parker.
Vi hoppade på en båt och fick se lite från sjösidan. Inne i hamnområdet så kunde bara väldigt små båtar komma in förr i världen, men idag har de fixat och jobbat så idag går vilka båtar som helst in, det mesta av deras import och export kommer från sjövägen
Dubai som var en fiske och pärl by på 1800 talet har fortfarande en del av det gamla kvar.

I kontrast till det moderna med skyskrapor i alla dess former
Guldsouken
Guld i alla dess former, i flera kvarter i flera hus....mållös blev jag. Där avslutade vi vår runda på onsdag och vår dag slutade vi i en ytterligare konstgjord typ av park  som ligger vid Souk Madinat Jumeirah, en jätte mysig restaurang med namn Toscana, en Italiensk som tom hade vin till maten, för i Dubai blir man inte bortskämd med öl eller vin. Dag nr 2 kommer vid nästa blogg tilfälle, nu ska Bali upplevas

 
 
 

Bodrum resten av veckan

På onsdag var vi lite trött på regnet. När man bara åker en vecka blir man ju så beroende av vädret, i alla fall om man åker för att få sol och värme. Vi bestämde oss för att åka över till Grekland o se om det ev var bättre väder där.  Mellan Bodrum och Kos är det bara en timma och så skönt att få komma ut på havet igen.
Bosse har en egen beach .
Det var otroligt att från vattnet se dessa vitkalkade hus som såg ut som om de rann nerför bergen. Efter en stund såg vi då Kos
 
Dagen i Kos blev fin, framför allt var det bättre väder än i Bodrum. Men när vi kom tillbaka på kvällningen och fick se Bodrums marina och alla dessa underbara båtar som ligger där, var inte det heller så dumt
 
Torsdag hade vi ett strålande väder på dagen, den tillbringade vi på stranden. Men som sagt, stranden i Bodrum var ingen höjdare, full med sten. Där vi var, hade stranden fått en make up av sand, men gick man i för att bada så var där fullt med sten, ingen höjdare. På kvällen kom hösten, det blåste nästan kuling och det blåste kallt. Ingen höjdare som avslutning på veckan, men å andra sidan kanske det var den bästa avslutningen. Det kändes skönt att få åka hem. Och med facit i hand så kommer det att dröja länge om ens överhuvudtaget bli flera resor till Turkiet
 
 
 
 

Bodrum

Resan ner var ingen höjdare. Väl ombord på planet och man sett fram emot lite flygmat och ett glas vin, visar det sig att de inte tar kort och ingenstans i infot hade det stått att läsa förrän man var ombord. Allt flygvärdinnorna säger är på Turkiska, alla broschyrer likaså.  Alltså snuvad på den fina början på semestern...Väl framme hade vi för en gångsskull skippat att ta egen bil utan beställt transfer. När vi så ska åka visar det sig att värdinnorna visat ett par till fel buss, tar ytterligare 15 min innan de löst det problemet. Vanligtvis kan man kanske rycka på axlarna åt ett sådant problem men inte gärna den tiden på natten. Så när vi äntligen är på väg talar värdinnan om för oss att vi ska senare få  byta buss, jag kan lova att man skrek inte jippi direkt. När vi så är framme vid hotellet är kl ca 4.00. Precis innan vi anländer har ett gäng med danskar också anlänt. Hotellets all inclusive stänger kl 23 och att bjuda på ett glas vatten eller dyl verkar inte ingå i välkomnandet. Receptionisten jobbar ensam och gör så gott han kan, och så går strömmen.....När kl var 0530 var vi äntligen på hotell rummet. Det var inget bra första intryck kan jag säga och jag kommer aldrig mera att åka med Detur.
 
 
Första dagen är vädret i alla fall soligt och varmt, frukosten i hotellets all inclusive känns väl så där, men  ändå helt ok. Vi går på deras presentation för att få lite information och karta över Bodrum. Tar oss så småningom ner till stranden för det stod ju på hotellets sida att de hade egen strand med strand bar...vilket uppenbarligen var en fet lögn. Nåja stranden bestod av sten så det var ingen höjdare att ligga där i alla fall. Vid poolen träffar vi Per och Åsa från Vännäs och det känns mycket bättre att ha någon att prata med och jag inser att det är inte bara vi som fått fel information. Lunchen och middagen "avnjuter" vi i hotellets restaurang lite mat, vin och öl gör att det känns rätt bra och vädret är det absolut inget fel på.
 
På Söndag åker vi iväg på en badtur. Vi ska besöka 5 olika stränder, bada från båten och ligga och njuta på soldäck hela dagen, och det blir en underbar dag, med facit i hand den allra bästa.
 
 
 
 

Super skönt att bara ligga och flyta.
På måndag vaknade jag upp med en smärta som jag alltför väl kände igen sen i somras, foten var ordentligt uppsvullen och jag hade problem med att kliva på den. Apoteket nästa och anti inflamatoriskt...Men vi  hade  ytterligare en underbar dag, vi åkte till Camel beach med våra nyfunna vänner och tack vare underbara piller kunde jag återigen gå hjälpligt på tisdagen då regnet öste ner över Bodrum. Marknaden blev ett bra besök då och inhandlade div fynd såsom en jätte fin converse tröja som jag faktiskt tror är äkta.
 
Nu ska jag återgå till lite matlagning här hemma och återkommer om resten av veckan i morgon
 

Det drar ihop sig

Det drar ihop sig till final. Nu har vi 2 Dagar kvar och på fredag kväll lämnar vi Thailand för denna gången. Nån gång kommer vi nog igen men det känns som att det kanske dröjer nu till nästa gång.
 
Vi har ju haft det lite upp o ner med vädret sista veckan. Lördag, söndag och måndag var det inte så kul väder. Men i går sken solen igen och idag på förmiddagen har det varit bra, nu regnar det igen. 
Men när det bara är eftermiddagar som innehåller regn är det ju ganska ok, ganska skönt tycker jag när man känner att luften blir klarare efter regnet. 
 
I måndags var vi in till Patong och shoppade lite. Är det dåligt väder i morgon blir det nog en sväng till dit Annars njuter vi nu av dessa sista dagar. Det blir mycket strand, havsbad, poolbad och lata stunder med en bra bok och en bra drink.
 
 
Men det är faktiskt så att jag längtar hem nu. Ska bli skönt att efter 4 veckor borta få krama om mina missar och ännu nästa helg kommer Sara och Sofie med resp killar hem.
 
Sofie har varit i Kristianstad för de sista psyk testerna för polishögskolan och Sara har fått besked om att hon är en i ett team som åker till Malmö för Eurovison, alla artisterna ska ju ha make up och stylas och det ska tydligen utföras av Corinne and friends där Sara jobbar, jätte kul för henne. Och för mig, jag är stolt som en tupp. Jag som alltid älskat Eurovision skulle ju ge vad som helst för att också få vara där.
 
Nåja några dagar kvar sen får jag väl göra en insats på jobbet istället, det kanske finns nån annan som vill vara ledig :))

Kamala Beach

I torsdags anlände vi till Kamala Beach. Vi har aldrig varit här men hört en massa gott om stället. Vi har blivit glatt överaskade kan jag säga. Stället påminner väldigt mycket om Khao Lak tycker jag. En massa små restauranger efter stranden, väldigt mycket mys. Kamala är ingen stad som Patong eller Kata utan en större by skulle jag vilja säga. Inte alls lika exploaterat.
Det började ju inte så bra. Jag mitt klant hade ju bokat fel, jag hade bokat superior room istället för bungalow, men efter lite snack och uppgradering så löste sig det problemet. Bungalowen vi fick var väl inte den allra bästa men iallafall mycket bättre än det rum vi skulle haft. Efter första natten upptäckte vi att vår ac inte fungerade. Tror jag sov sammanlagt 2 timmar under hela natten, fruktansvärt. Men allt går ju att lösa så efter vårt klagomål fick vi flytta till en annan bungalow och det var ju så mycket bättre. Den var både större och fräschare så allt löste sig. 
 
På fredag hyrde vi moped och drog iväg på upptäcksfärd.
Vi körde norrut mot Surin och Bang tao. Mysiga ställen båda två, dit vi gärna återvänder
Stannade vid en strand som kallas för Laem sing, jätte skönt. Vägen till stranden var så brant så vi var tvugna att gå ner, ingen fick köra ner. Ingenting för de som har problem med att gå i höjder.
 
 
I lördags åkte vi norrut efter en kustväg som ledde oss upp till en utsiktspunkt. Där kunde man se rakt över till Patong, Det är väl i o för sig inget ställe att titta på, men det som finns emmellan dvs berg, djupa dalar och turkost vatten, det är magiskt.
På väg tillbaka såg vi en skylt där det stod Hua Beach och eftersom vi är 2 nyfikna själar måste ju allt undersökas. Där hittade vi ett paradis. Inga människor, men ett hotell i flera etage, men helt underbart var det, o alldeles tomt, öde
 
Sedan fredag em rengar det, inte oavbrutet tack o lov  men fullt tillräckligt för min smak. Nu är det tid för mig att avsluta och ta en nattsömn, hoppas ju på att solen är tillbaka i morgon

Kata Beach

Har alltid velat bo på berget med utsikten över hela havet och hela stranden, nu gör jag det.
 
Kan dock säga att det inte är något lyx hotell men det fungerar. Tyvärr så blir det lite jobbigt för mig med promenaden hem när man varit och ätit på kvällarna. Min höft är ju inte vad den varit och promenaden upp till hotellet känns inte så kul längre för min höft. Tänkte ta en tuktuk men de skulle ha ett hutlöst pris för att köra upp, lika mycket som ända in till patong, så det fick vara. Dessutom har ju Tuktukarna här nere en förbindlese med maffian och det känns inte bra tycker jag. 
 
På onsdag när vi kom gick vi ner för att äta på vår favorit restaurang Café Opera. Det är en svensk ägd restaurang och en av del ägarna är en kille från Östersund, men med ursprung från Thai.Vi var där på invigningen när de öppnade för 3 år sedan o de har den absolut bästa maten vågar jag påstå. Roligt att komma tillbaka när man får ett välkomnande med omfamningar och frågor om hemifrån. 
 
På lördag ska vi äta där igen, ser fram emot det. 
 
Sen har det varit baddagar för hela slanten. Värmen är helt otrolig, förra året vi var här började det regna varje dag vid 14 tiden men i år är värmen och solen helt otrolig. 
Nu är det dock dax för lite frukost på balkongen, och se får vi se vad dagen har att erbjuda

Coral Island


Så var vi alltså här då.
Jätte mysiga små hus eller bungalows i stort sett på stranden. En sand som är som ett mjöl, men dess värre är det ju som sagt coral island. Med andra ord så behöver man strandskor, fullt med små sten och koraller när man ska bada, det är ju mndre skönt, men som sagt det är ju inte för inte ön heter som den gör.
Resan ut hit var inte så kul. Jag älskar havet och har en stor respekt för det. Det blåste friskt när vi lämnade Rawai för att åka ut hit i longtail båt.

Vågorna var i mina ögon väldigt stora och jag höll i mig ordentligt. Bosse som är född på sjön, tyckte att det var kul och intressant. Var väldigt skönt när vi äntligen var framme.

Vi var på plats redan kl 12 och tidigaste incheckning är 14 men vårt rum var klart så det var bara att flytta in. Lite lunch och en stund i en strandstol under ett träd

 

och sen siesta vid poolen

 

Mera har det inte blivit gjort denna dag. Nu väntar en dusch och sedan middag på stranden och med all säkerhet även en skön promenad på stranden.

 

Det här var den blogg som jag skrev i söndags kväll. nu är det redan onsdag, men eftersom internet uppkopplingen var av absolut sämsta kvalitet därute så blev det inte mera än så här. Får väl nu i civilisationen försöka uppdatera lite mera.

kram på er


Coral Island


Så var vi alltså här då.
Jätte mysiga små hus eller bungalows i stort sett på stranden. En sand som är som ett mjöl, men dess värre är det ju som sagt coral island. Med andra ord så behöver man strandskor, fullt med små sten och koraller när man ska bada, det är ju mndre skönt, men som sagt det är ju inte för inte ön heter som den gör.
Resan ut hit var inte så kul. Jag älskar havet och har en stor respekt för det. Det blåste friskt när vi lämnade Rawai för att åka ut hit i longtail båt.

Vågorna var i mina ögon väldigt stora och jag höll i mig ordentligt. Bosse som är född på sjön, tyckte att det var kul och intressant. Var väldigt skönt när vi äntligen var framme.

Vi var på plats redan kl 12 och tidigaste incheckning är 14 men vårt rum var klart så det var bara att flytta in. Lite lunch och en stund i en strandstol under ett träd

 

och sen siesta vid poolen

 

Mera har det inte blivit gjort denna dag. Nu väntar en dusch och sedan middag på stranden och med all säkerhet även en skön promenad på stranden.

 

Det här var den blogg som jag skrev i söndags kväll. nu är det redan onsdag, men eftersom internet uppkopplingen var av absolut sämsta kvalitet därute så blev det inte mera än så här. Får väl nu i civilisationen försöka uppdatera lite mera.

kram på er


Bangniang

Återigen får vi uppleva underbara Khao lak. Vi har nu tillbringat 2 dagar här i den underbara värmen. Bor på ett mysigt hotell bara ett par hundra meter från stranden. Bungalowen är inte så stor men den rymmer allt vi behöver och för oss är det tillräckligt. 
Tyvärr så kan jag inte idag visa några bilder, råkade glömma kamera sladden i vårt rum och ids helt enkelt inte gå för att hämta den. Wifin når inte vårt rum så vi får gå ut till det allmänna utrymmet för att skriva, försöker komma ihåg den nästan gång och då har jag ju mera att visa. 
 
Resan ner gick väldigt bra. Vi har aldrig åkt sent på kvällen förut och det var ju ganska praktiskt för då hade man ju varit igång hela dagen så vi var ju rätt trötta och kunde sova riktigt bra på flyget. 
Vi åkte kl 2045 svensk tid och landade 11 timmar senare i Thailand. Då var kl här 1320. Väl framme på hotellet var väl kl halv 4 så det var helt ok. Ännu idag är vi lite trötta för värmen här nere gör ju sitt till, vi är ju vana vid -20, inte +38, lite skillnad.
 
På söndag åker vi vidare söderut. Vi ska ut på en ö, Corall island, där ska vi tillbringa 3 dagar o sen får vi se vad det blir. 
 I morgon, 6:e feb är en stor dag i min familj. Då fyller min yngsta dotter Sara 23 år, önskar hon hade varit här med mig så jag kunnat fira henne ordentligt, men jag får hoppas på att hon kommer hem i mars så får jag fira henne då istället.
Nu mina vänner ska jag dra ner rullgardinen, vill vara uppe med tuppen på mornarna, det är en underbar tid tycker jag. Det är så lugnt och fridfullt då
 
 
 
 
 

Semester på Arguinegin

Har haft en underbar vecka på Gran Canaria, och efterlängtad. Det började verkligen kännas i kroppen att det var längesedan vi var helt ledig.  Det är ju faktiskt inte längre varje dag som Bosse och jag träffas längre och det är slitsamt så dessa veckor tillsammans borta är välbehövliga och viktiga.
 
Till Kanariöarna har vi varit förr men vi har aldrig bott i Arguinegin. Fin liten by men inte direkt någon strand och inte direkt nåt annat att göra heller. Hotellet var jätte fint nyrenoverat men de hade missat en viktig sak,  AC! Istället hade de satt in ett jätte badkar, normalt har jag nog njutit men vem vill bada inomhus i kanarisk hetta?
Mera bilder från vårt hotell, solnedgången.
Utsikt från balkongen över byn och poolen längst ner.
Det har inte regnat sedan 2011, men på måndagen kom det regn. Vi tog bussen in till Playa Ingles bara f´ör att begrunda all utbygdnad av orten sedan jag var där 1993. På tisdag kollade vi in bymarknaden i vår egen lilla by  och köpte på oss lite grönsaker och frukter. På onsdag kväll vandrade vi upp till en riktig liten kanon resturang som vi fick tips om, riktigt god mat.
Sen är det ju inte långt till vår favorit pärla där nere, Puerto Mogan. Så underbar den byn är
 
Här är så underbart, känns lite som en miniatyr by, fast hit har också massor av turister hittat
 
Nu har jag landat hemma i kylan. Var bara 12 grader inne när jag kom hem i eftermiddag så jag eldar för fullt och missarna är lyckliga att jag är hemma. Nu snart väntar bara sängen för trött kan jag lova att jag är, semester eller inte....

Lettland

I måndags när jag åkte så visste jag att det var inte någon festresa jag skulle ut o göra, men att det skulle bli så pass intensivt och så otroligt mycket känslor det förstod jag nog inte.

Det var jag och ett antal andra butikschefer från Erikshjälpen över hela Sverige som skulle åka till Lettland för att få ta del av en del av de projekt vi har därnere. För oss som jobbar är det ju otroligt intressant och nyttigt att få se vad det är vi egenligen jobbar för, det gör ju att vi förstår bättre vad det är vi gör i världen. Jag vet nu att jag har ett ganska viktigt jobb.

När vi landade så blev vi direkt upplockade av en buss med Lettisk chaufför. Vi åkte till en gammal biograf, numera ombyggd till kyrka. Kyrka i halva delen och fritids i den andra halvan. Fritids för barn som bor just i den stadsdelen och som inte har det så bra. Det är kyrkan som bedriver fritidset med bla pengar från Erikshjälpen.


I Lettland har man som vi skolplikt, men staten bekostar inte skolmaterial utan det får familjerna själva göra. Vissa familjer tycker då att det finns viktigare saker att lägga pengar på som tex sprit...Detta fritids är frivilligt men det finns volontärer som försöker fånga in de barn som annars bara skulle gått o drivit. På fritids får de mat och de får även hjälp med läxläsning. Det finns spel och andra saker att fördriva tiden med, men de saknar utespel, alltså saker att göra ute i naturen nu när det är vår..
Staten har inte heller så mycket pengar så de sociala har en mycket hård norm, men försöker så mycket de kan och det är många volontärer som hjälper både gamla, handikappade och barn.

I en stadsdel på ca 100 000 människor är det ca 10-15% arbetslöshet, det är ganska mycket och det finns otroligt mycket att göra för att hjälpa.
I papper har inte Lettland några gatubarn, men på onsdagen erkände de sociala myndigheterna att det är något helt annorlund i praktiken....
Någonting som vi försöker göra är då att sponsra med pengar till denna kyrka som gör så otroligt mycket för barnen i området. Men vi har även hjälpt till att bygga upp butiker där människor kan köpa det de behöver billigt. Och där sedan pengarna som kommer in genererar andra projekt där barnen är i centrum.

Vi här uppe i norr, alltså Mitt norden, vi har en butik i en stad som heter Ogre. I höstas öppnade den och nu fick vi alltså tillfälle att själv se vad vi bidrar med. Allt i butiken kommer från våra 9 butiker i västernorrland. Och vi kan vara stolta för det är en jätte fin affär


Hopen heter butiken. Enkelt översatt betyder det hope for life, alltså hopp om liv. När de bestämde sig för lokalen var det ett typ av lagermagasin. Men de har målat och fixat för att få en jätte fin butik.


Ser precis ut som vilken Erikshjälpen som helst idag


Och gissa om vi känner oss stolta, Det kanske syns?
Vi det är ju de 2 cheferna från Hopen och sedan jag, Ulrika och Janne dvs Kramfors, Härnösand och Timrå.


Jag tror att vi begriper där hur viktigt vårt arbete är

"Vi förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar"

Det kommer mera....

Semester update

Sista dagen ute på Koh kho khao hade vi en helt underbar dag. Vi hyrde återigen moped och åkte iväg till vår strand som vi hittat ett par dagar tidigare.
Väl framme så var det ju mycket tidigare på dagen vilket betydde att det var ett enormt högvatten. Vi gick efter stranden men det var nu svårt att gå för det fanns nästan inget att gå på, dvs det var så otroligt mjukt så det bara sjönk undan, jätte svårt att gå där otroligt jobbigt.



Till slut så fann vi lite skugga och där kröp vi in för att lata oss och ha det bra


Dagen efter tog vi färgan över till fastlandet och Tuktuk till vår nästa och näst sista anhalt, Khao Lak och Bangniang. Där var vi första gången i Thailand och bara älskade det. Nu var det jätte spännande att komma tillbaka o se hur utvecklingen har fortsatt. Vi blev ganska överraskade för den lilla orten har verkligen vuxit, men fortfarande är det faktiskt vår favorit.


Första dagen på denna strand så blåste det riktigt ordentligt. Vågorna slog hårt mot betongkanterna så ibland vibrerade stranden av kraften, mäktigt

Att tillbringa tid på detta ställe är makalöst, och solnedgången är helt underbar


Dagen efter den magiska solnedgången åkte vi vidare till Bangkok, men det orkar jag inte skriva om nu. Utan nu vill jag bara minnas solnedgången


Koh Kho Khao

Ön Kho Khao ligger 3 mi norr om Khao lak, bara en liten bit ut i havet. På öns norra del finns en lång utsträckt "sandrevel" där Andamanhavet sluter sig om ön med vågor som möts väst - öst i fräsande virvlar.  Efter tsunamin som gick mycket illa åt hela ön låg nordspetsen helt öde med bara en enda liten restaurang.


I dag finns en handfull hotell - resorts, men ön är fortfarande ganska oexploaterad. Ön är öppen för turism bara 6 månader nov-april. På söndag tog vi moped upp till den mer öde delen av ön. Där hittade vi Virgen beach och vi var de enda kunderna, dagen innan hade han haft 10 kunder. Han planerar däremot att bygga 10 st bungalows, så det är ingen tvekan om vart vi ska bo om det blir en nästa gång. Vi tog en promenad ut efter stranden och hittade den mest sagolika strand man bara kan tänka sig, helt underbart.



Vägen in till Virgin beach var ju inte det mest bekväma, en sand väg som blev ganska svår körd med en liten moped med små hjul, ca 2 km i slirig öken sand...Ni som känner mig vet ju hur åkrädd jag är för det mesta, så gissa vart mitt lilla hjärta satt under vägen fram o tillbaka..


När vi åkte tillbaka mot bebyggelsen stannade vi nere i byn vid piren och intog en helt underbar lunch. På väg mot hotellet kom regnet och åskan. Varje eftermiddag har det regnat och åskat här ute, ibland blixtrar det så himlen blir alldeles vit, det är mäktiga krafter.

Det blir många promenader efter stranden. Vid hotellet är det ingen höjdare att bada vid havet för de har byggt en hög cement brygga för att försöka stoppa vågorna som slår in. Så ska man bada får man använda en trapp ner till stranden eller gå en bit bort för att bada.

Vad jag inte förstår på såna här ställen är turisterna. En del som kommer hit nöjer sig med att ta sin handuk tidigt på morgonen och lägger sig sedan vid pool området och ligger där hela dagen, på kvällen går de till hotellets restaurang och äter och sätter sig sedan på verandan. Samma sak varje dag, ibland kan de dock följa med på hotellets utflykt. Så sitter de där på en speedboat som packade sillar och snorklar en halvtimme på varje ställe...tråkigt.

Nåja nu ska vi ut o bada, får se vart vi hamnar idag. Antingen går vi mot norr eller syd eller kanske ytterligare en moped tur för nya upptäckter

Phi Phi öarna

Vi började vår resa i tisdags från Arlanda ner till Bangkok och sedan vidare till Phuket med flyg. Från Phuket tog vi sedan båt ut till Phi Phi öarna.

På Phi Phi finns det inga bilar, det finns 2 st mopeder och de används ibland av polisen. Men longthail båtar finns det gott om.



Vi bor i en liten bungalow och boendet skulle väl kunnat vara bättre. Rummet isig är det inget fel på men toalett kunde väl vart trevligare, men det är en vattentoalett och man får ju vad man betalar för. Vi bor relativt nära stranden men på Ton sai där vi bor är det inte så jätte kul att sola och bada så i torsdags tog vi en promenad på ca 2 km upp i bergen och ner på andra sidan, där kom vi till Long beach. Mycket trevligt ställe, inte så mycket folk och bara ett par restauranger. På kvällen var vi också ute och gick och kikade på hela Ton sai biten.

Vaknade i natt och fick rusa på toaletten, har aldrig hänt mig tidigare. Men nu...ja hela dagen. Så våra utflykter som vi tänkt blev inte av jag vågar inte åka långt bort, vill gärna befinna mig i närheten av toaletten. Så idag blev det en lugn dag bredvid poolen, på em när jag tyckte jag kände mig bättre tog vi en båttaxi till Longbeach.

Min näsa är bränd och min haka flagar. Smörjer o smörjer med solskydd 50 men det hjälper föga, skugga är min bästa vän men jag brände mig nog redan på vägen ut hit.

I morgon (lördag) fortsätter vi vår resa tillbaka till Phuket och sen får vi se vad som väntar oss. Men först kl 1430 åker vi så vi har ju nästan en dag till på dessa ljuvliga Phi Phi islands

Nu efter en skön siesta hoppar jag in i duschen för att sedan kolla om jag kanske kan få behålla lite mat

Tyvärr är uppkopplingen så dålig så jag hoppar över det här med bilder ni får kika på dem sen


Semester

Är tillbakan igen efter en helt underbar vecka med min bästa vän i Egypten. Vi har varit i Hurghada och solat och badat. Har aldrig varit där tidigare så det var en upplevelse. Bilder säger väl mer än tusen ord så jag sätter in lite bilder



Tittar ni ordentligt här så ser ni en fena, men det är ingen haj utan en delfin men tyvärr var de lite svåra att få med ordentligt på bild.




Faktiskt ganska god mat, eller...iallafall ätbar


utsikt från hotellstranden



vårt hotell


Som sagt, ingen storslagen natur eller dyl men att åka dit för att sola, bada och snorkla är det ju fantastiskt. Men det är väl inget land som jag kommer att tråna efter att åka tillbaka till. Möjligtvis att jag åker till Sharm el Sheik som jag hört mycket om, men Hurghada..Nej.
En eftermiddag följde vi med på en gratis rundtur och då bla till gamla Hurghada. Usch säger jag bara. När vi kom och gick där för att kolla så kommer det en stor, o då menar jag STOR råtta springande nästan över mina fötter. Ni som känner mig vet ju om min rädsla för dessa djur, för mig kändes det nästan som en nära döden upplevelse, dit åker jag aldrig mera.

Nu väl hemma igen ligger jag nerbäddad i sängen. Vi blev sjuka när vi kom hem. Carina har åkt på nån typ av magbakterie och jag har nångon typ av infektion i kroppen. 39 graders feber och orolig mage. Jag är så in i döden slut på, det finns absolut ingen energi till nåt överhuvudtaget. Trodde ju att jag skulle komma hem utvilad för jag var ju slut innan vi åkte, men min energi vill inte infinna sig. Trött, ledsen och hängig överlag *suck* Nåja jag intar sängläge igen och hoppas, hoppas hoppas att min styrka och energi ska komma tillbaka. Måste kanske ta mig i väg o kolla min sänka snart

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0