I Mitt Sinne

Jag brukar ju alltid skriva en typ av krönika över det år som varit. Har ju inte gjort det ännu men ska försöka minnas tillbaka

Nyår 2011 firade vi som vanligt här hemma med god mat och klockringning i kapellet. Januari var en kall och mörk månad. I slutet av januari hjälpte jag min yngsta dotter med att packa ihop i Övik för att dra till Stockholm och göra klart sin utbildning som frisör, även Bosse började åka iväg för att jobba på annan ort, Göteborg var hans destination. Nog kändes det lite som om jag var den som blev kvar, men fortfarande hade jag ju Sofie i Umeå och hon kom numera pga av olika saker hem ganska ofta.
Tiden gick som vanligt jobb, jobb och jobb och kylan hängde kvar. I mars blev det då äntligen lite vår och lite varmare, men när jag tittar tillbaka så kommer jag så väl ihåg att våren 2011 var en eftertänksam vår

Påsken firade vi på Gran Canaria, värme och god mat. Det var precis vad vi behövde då. När man är borta så mycket som vi från varandra måste man hitta tid att bara ägna sig åt varandra och det har vi blivit bra på och då får det faktiskt också kosta lite extra

Sommaren kom och som vanligt firade vi midsommar här hemma med familj och vänner. Sara kom hem, Sofie kom hem och de hade båda vänner med sig. Och helt plötsligt så dök även Johan med kompis upp hela vägen från Norge och vi som hade trott att det skulle bli en lugn midsommar fick hela huset fullt, tack o lov

På sensommaren gjorde vi då också slag i saken. Vi gick till kapellet och blev man och fru. Det var den absolut finaste dagen på hela året. Det absolut bästa vädret, den absolut bästa musiken och den absolut bästa festen. Tack alla som var med!

Så kom då hösten igen med allt vad den innebär. Min lilla, stora Sofie packar också hon ihop sitt bohag och drar till stor stan. Jaha kände jag ett tag, lika bra att även jag flyttar snart. Och har man som jag då jobbat i stort sett hela sommaren börjar man bli trött. Då kommer min bästa väninna och bjuder mig på en resa, för att vi tillsammans ska vila upp oss och snacka tjejsnack en hel vecka. Tack för det Carina. Det blev en underbar resa till Egypten

Tillbaka i Sverige igen fixade jag en liten lya i Kramfors för att allt skulle bli så mycket lättare, trodde jag ja....Inget är väl som att komma hem till sitt eget varje kväll, det hela slutar med att jag otrivs så till den milda grad med allting så jag säger helt sonika upp den och under mellandagarna hjälps jag och Bosse att tömma och återigen flytta hem. Den sista månaden har jag ju också gått omkring och gruvat mig för jul. Det skulle bli den första julen utan några ungar hemma. Bosse som tidigare varit med om det tyckte att det var väl helt ok, men jag som alltid i 20 års tid haft tjejerna hemma på jul tyckte att det skulle bli en mardröm.
Julen har ju flutit på men visst har det varit en otrolig saknad. Kanske vi nästa år gör slag i saken och tar ledigt 5 dagar och får vara ledig 16 dagar...gissa vart vi firar jul då?

Det har varit ett turbolent år, mina känslor har åkt berg och dalbana en massa ggr men nu ser jag mycket ljus i tunneln och jag kan med säkerhet säga att 2012 kommer att bli ett helt underbart år. Jag börjar det i stortsett på smärtrehab i sundsvall och sedan tar jag 3 veckors semster i Thailand. Det blir helt underbart

Med facit i hand idag kan jag hålla med fritidsresor i deras reklam

"Livet är inte de dagar som gick utan de dagar man minns" Tänk vad viktigt det är att skapa minnen för livet