Livet

Inne på vecka 4 på smärtrehab. Känns onekligen som man kommit en bit på väg. Vi har fysisk träning 2 timmar per dag och övrig tid handlar det mycket om ergonomi och psykiska övningar och smärthantering.

Varje tisdag avslutar vi dan med promenad. Hittills har jag aldrig kunnat följa med på hela rundan, tanken är ju att vi ska lära oss känna igen signaler när smärtan är på väg och vända innan den blir för kraftig. I dag gick jag tillsammans med de övriga hela tiden!! Jag är ju medveten om att även om det känns så idag så kanske jag inte klarar det i morgon, Jag vet att jag inte blir smärtfri här men jag kan lära mig att hantera olika saker på olika sätt.
Vi pratar mycket om saker som vi inte längre klarar, som vi inte kan göra mera. Och vad vi istället kan göra som känns meningsfullt och som kan fylla tomrummet, för det är ju som så att det spelar ingen roll hur mycket vi ältar, klagar och gnäller så blir det ju inte bättre för det.
Oavsett om det handlar om värk eller annat, oavsett vilken typ av förlust vi drabbats av så måste livet gå vidare och det gäller att hitta meningsfulla saker att fylla det med.

Min syster skrev en väldigt fin blogg häromdan glitteroga.blogg.se om att inte vänta på att livet ska börja, livet är här och nu.

Livet är ju inte de dagar som gått, utan de dagar vi minns

Jag känner mig ikväll väldligt tacksam till livet. Och jag har valt att fylla mitt liv med värdefulla saker för mig, jag har en underbar familj, underbart jobb där jag känner att jag kan göra skillnad för människor som behöver mig och möjlighet att ändra saker och ting som kan bli jobbigt. Behöver man mera?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0