I Mitt Sinne

Ja vad hände sen då?

Jo alla djurskydd och katthem var överfulla i stora staden Stockholm. Och jag har en känsla av (hon har inte sagt det) att katträddaren Åsa smälte fullständigt för den lilla krabaten som så oskyldigt la sitt lilla huvud i hennes hand och somnade. Så jag undrar jag om han inte blir kvar hos henne. Men enligt henne så ska han på onsdag få träffa farbror doktor som ska kastrera honom och id märka honom i örat.

Han fick alltså åka tåg ner till Holsbybrunn där han nu befinner sig i väntan på doktor och sen ev en bra fosterfamilj.

Och jag funderar fortfarande hur vi människor är funtade som kan göra nåt sånt mot dessa stackars djur? Hur kan man tro att efter en sommar med en familj, mat, värme och förhoppningsvis någon typ av kärlek, ska han helt plötsligt klara sig själv utan mat, värme och kärlek.
Katter kan vara väldigt sociala och vill vara en del av familjen. Mina älsklingar följer ju mig som om de vore mina beskyddare. Och när det är liv i luckan någonstans drar dom sig dit för de vill vara med och så är ju djur om de får chansen. En liten kattunge klarar defenitivt inte en kall vinter helt ensam.

Nä det skulle behövas "körkort" även på att ha djur och sköter man inte dom så borde man straffas. Jag blir vansinnig när jag ser alla former som finns på djurplågeri och detta är en form av det.
Vidriga människor