I Mitt Sinne

Det är ett ord som jag avskyr. Jag gör det sen. Varför skjuta på saker som jag kan göra nu, blir det sen blir det oftast aldrig. Har förstått att det är ett ord som praktiseras många ggr av både ungdommar och vuxna, kanske ändå mest ungdommar.  Även meningen "det löser sig" och så rycker de på axlarna det är både en gest och några ord som jag tycker är helt hopplöst. Varför inte göra saker och ting när de dyker upp och lösa problemen istället för detta  nonchalant?

En del går omkring och oroar sig för saker som det tror ska dyka upp. Till vilken nytta? Då måste man ju gå igenom problemen flera ggr. Gör nåt åt problem och saker direkt när det händer istället för denna oro och i andra fallet nonchalansen.

I dag känns det som om jag hunnit med det jag planerat att göra. Jag har städat, igen. Det är otroligt vad mycket sågspån och grejer som dras runt i huset när man renoverar. Egentligen är det väl inte lönt att försöka städa undan det innan allt är klart men det är ju inte kul att bo i skiten heller. Jag har tvättat och jag har försökt få lite vår/mars stämning efter ovädret i går.

Isen är återigen öppen och man kan höra hur havet rullar igen, skönt tycker jag då går vi iallafall mot rätt håll även om det känns långt borta pga alla snö.



Vet inget mera ännu om försäljningen av huset här i byn, men nog kliar det bra mycket i min nyfikennäsa. Har hört att buden rullar in och jag hoppas av hela mitt hjärta att det blir de yngre som får köpa. Jag vet en äldre herre som är intresserad och jag är rädd för att köper han så blir det ett hus som kommer att hyras ut precis som hans andra hus, en form av hotell och det vill inte jag ha som granne i allafall.  Nä ett par som redan är från trakten med stora barn, ett par som vill bo här året runt, vad skulle kunna bli bättre?
Hjälp mig hålla tummarna.

Ha nu en bra dag så återkommer jag säkert senare nån gång med svar på alla mina funderingar