I Mitt Sinne

Solberg det var den by där jag nästan växte upp! Där gick jag i skola mellan åk 1-9. Det var där jag gick på min första dans, det var där jag rökte min första cig. Underbara lärare och underbara elever.

När jag var ung (13 år) byggdes det en slalombacke i den by där jag gick i skolan. Det var ju naturligtvis en höjdare att det hände nåt i den byn. Jätte spännande var det. Alla elever fick också vara med i själva i ordningställandet. Dvs vi var där när vi hade frilufsdagar och idrottsdagar, vi fick plocka bort stenar och stubbar. Det var ett slit och ett släp, men gissa hur kul det var.

Många av oss hade ju aldrig stått på ett par slalomskidor. Detta var alltså i slutet av 70-talet när Ingemar Stenmark åkte och vann allting. Han var vår stora idol.

Så under vintern 78-79 stod backen färdig! Det fanns visserligen ingen lift förrän året senare, men vad gjorde väl det när man hade ett bussbolag som ställde upp att frakta alla skidsugna upp till toppen för att sedan åka ner och in i bussen.


Jag och mina kompisar var där och åkte varje ledig stund. När sedan liften var igång fick jag även mina syskon och kusiner intresserade och det var ju ändå roligare då.
Brorsan och han flickvän kom hem från Mellansel nästan varje helg för att åka, min kusin från Lycksele kom med, Min syster. Det var underbara år kan jag säga.


Jag glömmer aldrig första gången som min syster skulle ner i backen. Det fanns 2 avstigningar och vi valde att kliva av på den första eftersom hon var ny. Hon hade aldrig stått på ett par skidor förrut. Vi stod och inväntade de andra som kom efter oss i liften, och helt plötsligt så glider syrran iväg bara, utan instruktioner. "Wow" tänkte en annan, "hon kan ju redan det här", men så plötsligt virvlar det till av ett stort snömoln, det var då hon kom på att hon inte visste hur hon skulle svänga eller bromsa!

Vi hade många underbara år i Solbergs backen!

Uppe på logen på syrrans gård finns många av våra skidor kvar som minner oss om svunna tider. Nu är ju dessa skidor omoderna för nu ska det ju åkas snowboard eller andra fantastiska skidor. Men jag saknar min gamla slalom skidor och denna svunna tid när vi höll ihop som en familj och som en syskon skara ska göra.

Hoppas jag en dag är så bra i min rygg så jag återigen kan ställa mig på ett par slalom skidor, det är en dröm .