I Mitt Sinne

Gamle Brunte och Tomten är gamla vänner. Tomten klättrar upp i krubban och pratar godmodigt på medan han pysslar och donar med hästens man. Han kammar omsorgsfullt och reder ut tovor. Som kronan på verket gör han en konstfull fläta i luggen. Den kommer bonden att fundera sig blå över i morgon! han lägger kinden mot Bruntes mjuka mule.
"Du luktar gott du, utan sådana där parfymerier!" Brunte ser milt på honom med sina bruna hästögon, och trivs med uppmärksamheten. Båda lyssnar de till vinden som viner i de otäta fönstren. "Så här önskar jag att alla kunde få ha det, precis så här!"

Så lägger Tomten för honom ett rejält fång doftade klöverhö och slår en skopa melass över, som grädde på moset. melass har du kanske inte hört talas om tidigare, men det är ett slag sockerlag som man använde förr för att "piffa upp" sämre foder. Ett slags lördagsgodis kan man säga. Tomten kan knappt se sig mätt på hästens goda aptit, och medan han sopar undan damm och spindelväv i krubbans hörn, lyssnar han uppmärksamt på hästens tuggande.
"om jag ändå skulle ta och pröva på att äta hö någon gång , det låter så gott!"